Sova och sömnproblem

Vi sover ca en tredjedel av våra liv!

Vi behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar.

En vuxen behöver ca 6 - 9 timmar sömn per dygn.

​

Minst var tredje vuxen anses ha sömnproblem, kanske till och med varannan enligt vissa studier.

​Ca 8 timmars sömn per natt är att eftersträva för de flesta vuxna, de första timmarnas sömn är viktigast för hjärnans och kroppens återhämtning!

Behovet av sömn är olika beroende vilken ålder du är i. De flesta vuxna behöver 7 - 8 timmars sömn per natt. 5 % av befolkningen klara sig på 6 timmars sömn per natt. I ålderdomen minskar ofta sömnbehovet ytterligare. Nyfödda behöver 14-16 timmars sömn och tonåringar behöver ca 9 timmar.

Behovet av sömn skiljer sig också åt från person till person. Det är kvalité på sömnen som är det viktiga inte hur många timmar du sover. Detta innebär att du inte blir störd under sömnen, inte vaknar för ofta, samt att du går igenom alla sömnstadier och framför allt att du får tillräckligt med djupsömn. Djupsömnen de första timmarna är viktigast när du sover, för att kroppen ska kunna återhämta sig. 

​

Det finns en koppling mellan stress och sömnproblem, där stress kan leda till sömnproblem och vice versa.

Bra för

• Kroppen och hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta dagens intryck
• Minnet
• Ämnesomsättningen
• Cellproduktionen
• Flera hormoner påverkas under sömn:
  bl.a. tillväxthormoner och testesteron ökar, medan stresshormonerna kortisol och adrenalinsänks. Det kroppsegna sömnhormonet melatonin som gör dig sömning stimuleras av mörker och är som störst på natten, mellan kl 2-4.

Risk med för lite sömn

Utan sömn kan inte kroppen fungera. Du kan klara dig utan sömn i några dygn men redan efter ett dygn kommer kroppen och psyket börja fungera sämre.

• Trötthet
• Humörsvängningar
• Minnesproblem
• Minskad koncentrationsförmåga
• Sämre prestationsförmåga
• Minskad uppmärksamhet
• Sämre reaktionsförmåga
• Störd ämnesomsättning: vid bra sömn aktiveras det parasympatiska nervsystemet som aktivera ämnesomsättningen. Vid stress och störd sömn är det sympatiska nervsystemet mer aktivt vilket hämmar den naturliga ämnesomsättningen. Därför kan dålig sömn leda till övervikt.
• Ökad risk för fetma.
• Ökad risk för diabetes, typ 2. Insulinstörningar anses bl.a. kunna uppstå av störd djupsömnen. Ökad tillverkning av aptithormonet Ghrelin samt minskad tillverkning av det aptitdämpande hormonet Leptin anses också spela in.
• Ökad risk för hjärtsjukdomar.
• Hämmat immunförsvar, lättare att få förkylning
• Minskad produktion av könshormoner
• Ökat blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar
• Mindre stresstålighet, spänningar.
• Ökad risk för depression.
• Ökad risk för utbrändhet, beroende på mindre djupsömn och återkommande uppvaknade.
• Muskelvärk
• Minskad kreativitet
• Minskad livskvalite

Tips!

Känn efter hur du känner dig när du vaknar på morgonen. Är du utvilad? Känner du dig pigg och koncentrerad under dagen? Dvs. titta på sömnens effekter på dagtid för att se om eventuella sömnproblem föreligger.

Notera:

Att pressa och gnissla tänder under sömnen kan vara ett tecken på stress.